Eliza -effekt i kubik

Grundningsproblemet och ordkarusellen ?

Eliza var en väldigt, väldigt enkel chat-bot som skapades redan 1966. Den imiterade en psykoterapeut. I princip upprepade programmet bara de fraser som personen skrev in.

Eliza :  Vad är ditt problem ?

Person : Jag känner mig så ensam

Eliza: När du säger ”Jag känner mig så ensam” hur tänker du då  ?   

Jag minns jag själv försökte skriva ett sådant program när jag fick min första dator. Här  kan vi vara helt säkra på att det inte “var någon där ” . Det var endast ett datorprogram som ”klistrade in”  textsträngar.  Men poängen var att människor upplevde det som att någon lyssnade.

Dagens chat-bottar skapar egen text, då upplever vi att det verkligen är någon där . Du kan

Kanske har du träffat på ett barn som  lekt  –”förklara ord med ord - leken”

-      Pappa - Vad är en tordyvel ?

-      Det är en svart skalbagge med klubbformade antenner .

-      Vad är en skalbagge ?

-      En insekt där de främre vingarna har ombildats till ett ”skal”

-      Vad är en insekt ?

-      Ett leddjur med sex ben och (oftast) fyra vingar ?

-      Vad är ett leddjur ?

-      …………..

Barnet har upptäckt att om ett obegripligt ord förklaras med ett annat obegripligt ord, kommer man aldrig ur ordkarusellen.

Precis det problemet upptäcktes i AI:ns barndom (GOFAI Good Old Fashion Artificial Intelligens) då man antog att intelligens handlar om att manipulera symboler  (t ex ord) efter logiska regler. Även då fanns en diskussion - förstår datorn något ?

I den klassiska artikeln The symbol grounding problem (1990) gör Steven Harnad liknelsen med att komma till Kina med en kinesisk-kinesisk ordbok . Du vill veta vad ett obegripligt  kinesiskt tecken betyder, slår upp det i ordboken och får endast ett nytt obegripligt tecken till svar. Ett obegripligt ord kan inte förklaras med andra obegripliga ord . Hur kommer man ur ordkarusellen ?
Hans lösning på problemet är att vi har som barn lärt oss 1000 - 1500 ord som är grundade i våra kroppsliga upplevelser . Du förstår orden tung , klibbig, sträv , ledsen , hungrig , katt , hund   därför att du vet hur de känns och upplevs. Man brukar säga att de är förankrade i de senso- motoriska och emotionella systemen i hjärnan.

Med hjälp av dessa ord kombinerar vi nya meningsfulla ord t ex ordet  zebra genom att i huvudet föreställa dig  ”randig” och  ”häst” . Enligt kognitiv metaforteori så grundar vi våra abstrakta begrepp här . Vi kan tala om ett tungt argument eller åtstramad ekonomi .

En del naturvetare och filosofer (ex Åsa Wikfors) gillar inte att det förhåller sig på detta sätt. De ”vill” att språket ska säga hur verkligheten är och då måste subjektiva kroppsliga upplevelser rensas bort.