Om AI och sunt förnuft

Idag finns det ingen politiker som inte säger “AI” med visst eftertryck . Att säga Artificiell intelligens låter inte lika trovärdigt - “AI” ska det vara . Begreppet är inte nytt det har funnits sedan de första datorerna skapades . På 70 -talet utlovades att före millenieskiftet skulle det finnas maskiner lika intelligenta som människor. Man antog att generell intelligens handlar om att manipulera symboler efter logiska regler .

Första AI-vågen: Good Old Fashion Artificial Intelligence GOFAI

Filosofen Hubert Dreyfus var en tidig kritiker. Han skrev boken “What computers cant do ? “ .Mänskligt tänkande och intelligens har sina rötter i att “vara i världen” - att interagera kroppsligt med den fysiska och sociala världen, det som är noggrannt beskrivit inom fenomenologin. Heideggers insikt att vår grundläggande kunskap om världen inte går att formalisera.
Att generell intelligens endast kan handla om symbolmanipulation kom man även inom GOFAI ( Good Old Fashion Artificial Intelligens ) fram till att vara felaktigt. Hur vet datorn vad symbolen (t ex ordet “hund”) betyder?

Det är lätt att göra robotar som svetsar 100punkter/min med exakt mm-precision. Jättesvårt att göra en robot som viker tvätt ( har sett en film på en !)

Datorer är jättebra på sådant som människor tycker är svårt (logik , exakt matematik, spela schack etc. ) men jättedåliga på sådant som t ex barn tycker är jättelätt, leka charader , känna av en social situation. Den första AI -vågen dalade.

Andra AI-vågen neurala nätverk

Nästa AI-våg kom på 90-talet då datorkraften hade ökat och de programmerades med "Neurala nätverk” - som mer härmar hur hjärnan arbetar. Det går t ex “träna” ett neuralt nätverk att skilja ett manligt och ett kvinnligt ansikte . Det görs inte genom att man skriver in i programmet: “if X then Y “ utan nätverket får se massor med ansikte provar att justera in “ de synaptiska vikterna” . Utefter den feedback systemet får om det är rätt eller fel “lär sig” nätverket. Det går alltså inte på förhand ställa in hur “vikterna” ska se ut.

Melaine Mitchell Santa Fe intistitute for Complexity

MEN det finns en avgörande skillnad emot hur människor och djur “känner igen” . Nätverken är “tränarbaserade “ . Datorn har inget “behov eller intresse “ - den “parasiterar “ fortfarande på programmerarens mening. Den “vill inget “ har ingen homestas att upprätthålla - kort sagt ingen livsuppgift. Det är en fortfarande en maskin som utför programmerarens intentioner. Likt väderkvarnen som mal mjöl.
Dreyfus gjorde en ny upplaga av sin bok under lite nytt namn What computers still can´t do . Det inträdde en ny AI-vinter, enligt Melaine Mitchell skulle man inte skriva AI i sitt CV om man sökte jobb på den tiden. Datorerna var fortfarande för “korkade” .

Tredje AI-vågen : Djupinlärning

Men nu befinner vi oss sedan 10 år tillbaka i den tredje AI -vågen. De neurala nätverken har blivit mycket mer komplicerade med många olika lager. Man talar om Djupinlärning. Självkörande bilar ,som kan reagera mycket snabbare än oss, som kan titta runt hela bilen. Men när det gäller att förstå en situation blir det jätte-jättesvårt . Även om man lärt dem vägskyltar så kan man lätt bara klistra några små klisterlappar på en stoppskylt för att bilen tror att den visar hastighetsbegränsning 80 miles /hour ( 130 km/h) . Minsta barn kan se att det är en stoppskylt med klisterlappar ( se bild).

Kommer det att inträda en ny AI-vinter ?

En central fråga är VAD ÄR SUNT FÖRNUFT? och vad har det för samband med INTELLIGENS ? - Dreyfus svar är det som filosofer som Heidegger och Merleau-Ponty noggrannt beskrivi: “Att vara i världen” . De erfarenheter och upplevelser som kommer ur vår kroppsliga interaktion, med de fysiska , sociala och kulturella världarna.
USA:s försvarsdepartement har startat ett stort forskningsprojekt där man ska försöka få ett artificiellt system att uppnå samma sunt förnuft (common sense) som ett 18 -månaders barn . Vi får se hur de lyckas.

Om det förutom snabb reaktionsförmåga även krävs ett mått av sunt förnuft för en självkörande bil - så undrar jag om jag vill sätta mig i en bil med en ett och ett-halvt- åring vid ratten ( om det är det allra bästa “sunt förnuft “ vi åstadkommit) Ärligt talat så tror jag inte man kommer dit heller - det har att göra med att systemet inte “vill” något. ( som biolog bör man inte påstå att djur “vill” - men jag gör det . Väderkvarnen “vill” inget , kossan “vill” . )

Detta var lite tankar efter att lyssnat på Melaine Mitchell ( som jag faktiskt gått en distanskurs för på Santa Fe institute of Complexity)

Om du undrar varför jag är intresserad av sådant så beror det intresset över vad förståelse innebär . Är vårt tänkande syntaktiskt (symbolmanipulation) eller meningsdrivet ?
Vad är isåfall mening ? T ex var finns meningen i ordet “hund” eller “aktionpotential” ?
se även Biosemiotik , Enactivism